Avloppsreningsverk

Så går det till att rena avloppsvatten

Spillvattnet passerar rensgaller som fångar upp skräp
Spillvattnet passerar ett rensgaller som fångar upp föremål större än 10 millimeter. Varje år fångas 160 ton rens eller skräp upp i reningsverken. Skräp som aldrig borde ha hamnat i toaletten. Risken finns att renset sätter igen avloppspumparna, att driftstörningar uppstår och pumparna går sönder. Spillvattnet går därefter vidare till sandfånget.

Sand och partiklar skiljs från spillvattnet i sandfånget
Här avskiljs sand och andra tyngre partiklar genom att allt som är tyngre än vatten sjunker till botten. Sanden pumpas från botten upp till en ränna och in i en sandavvattnare. Här avvattnas sanden innan det går vidare till en stor container. Spillvatten som är kvar avskiljs och leds tillbaka till sandfånget och förs nu vidare till försedimenteringen.

Försedimentering och kemisk fällning
I passagen, innan försedimenteringen, tillsätts ett fällningsmedel. Fällningsmedlet gör att smuts klumpas ihop och bildar större partiklar som antingen sjunker till botten eller flyter upp till ytan i bassängerna. Där rensas spillvattnet från näringsämnet fosfor som kan orsaka att exempelvis sjöar växer igen. En stor skrapa för sedan slammet från bassängens botten och yta till en ränna för vidare pumpning till förtjockaren. Spillvattnet som fortfarande är lite grumligt går nu vidare till biosteget.

Biosteg – mikroorganismer äter föroreningar
Här arbetar flera miljoner mikroorganismer med att äta upp urin och avföring. För att mikroorganismerna ska trivas tillsätts syre via stora syrepumpar. Därigenom härmar vi naturens eget sätt att bryta ner föroreningar. Mikroorganismer äter upp de föroreningar som finns kvar. Dessa mikroorganismer är känsliga för kemikalier. Därför är det viktigt att du inte spolar ner exempelvis rengöringsmedel, färgrester och oljor som slår ut dessa mikroorganismer. Det innebär i så fall att vattendrag i anslutning till reningsverket får ta emot både fosfor och kemikalier. När mikroorganismerna gjort sitt jobb går spillvattnet över till eftersedimentering.

Eftersedimentering
Vattnet rinner sakta ner i en ränna till tre bassänger. I bassängerna får nu de mikroorganismer, som också sluppit ut från biosteget, lugnt sjunka ner till botten för att bilda en matta av slam. För att biosteget inte ska tappa alla sina "arbetande" mikroorganismer måste en viss mängd mikroorganismer (slam), föras tillbaka till biosteget för att kunna fortsätta sina uppdrag. Om det är lågt flöde till avloppsreningsverket kan antalet mikroorganismer bli för många. Dessa mikroorganismer, eller slam, leds till slamförtjockaren. Ibland finns ytterligare lite slam kvar som tas tillbaka för ännu ett varv i reningsproceduren. Det vatten som är kvar nu är så rent att man kan släppa ut det i närmaste vattendrag i anslutning till reningsverket.  

Slamförtjockare
I slamförtjockaren sjunker slammet till botten och pumpas sedan vidare till en rötkammare.  

Rötkammare
Inne i rötkammaren är det syrefritt och cirka 37 grader varmt. Slammet stannar ungefär 25 dygn för att rötas. Mikroorganismer bearbetar slammet och ren metangas, som även kallas biogas, bildas. Gasen blir till värme i en gaspanna och används för att värma reningsverket. Slammet går sedan vidare till en slamavvattnare.

Slamavvattnare
Slammet avvattnas i centrifuger. Efter avvattningen ser slammet ut som jord och innehåller mycket näringsämnen. Det avvattnade slammet transporteras till kompostering där det blandas med bark. Efter kompostering används det till anläggningsjord.